I dag är jag på det "vackra" humöret. Jag känner "det vackra" som fyllnad i mig själv, någonstans innuti en.Det är så fascinerande att få den kännsla.Man går och liksom snubblar, har en rapsodi i huvudet, något som sjunger och viskar som vårvindar. Det kanske för att det var lite extra sol i dag. Det hade ruskat och regnat så längre.
Jag upplever "det vackra" som helig. Det är inte vackra kroppar eller vackra rumsmiljoer eller goda rätter med gott vin.
Det är något helt annat. Det är känslan.
Känslan att något är vackert. Den gör att man växer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar