Skogen, du ger mig skydd. Jag går till dig som till en mor och hoppas att du ger mig skydd. För jag behöver det så mycket.Jag har råkat illa ut, är sårad. Kan inte hjälpa mig själv. Driver liksom ett ved i vattnet.
Går genom dina gröna grenar, tar dom i händer, känner på dom. Allt talat till mig, är mitt andra jag. Vi blir ett och det gör mig gott.
Det finns en fura som jag kallar DU. DU är gammal och vet så mycket. Hennes bark smeker jag med händer och tittar på den på nära håll, försöker trycka mig så nära den.
Skogen, du är magisk. Genom dig går ett magiskt moln full med vässen.Jag vill att dom ta mig i handen och leder genom livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar