Få jag presentera mig? Det är Jag.
I dag var jag på minnes gudstjänst i en kyrka. Vi skulle minnas en man. Han är borta. Och en till och en till... så fort går det. Vi vill minnas men dom dör fortare och fortare och ibland dör en massa på en gång. Hur är det då med minne. Jag vet ett fall där det dog omkr 200000 på en gång och jag orkar inte tänka på dom längre för man ville glömma det så fort. Men då dom dog känndes det tungt att behöva tiga om det. Man krävde denna tystnad av speciella skäl. Så långt efteråt spelar det inte längre någon roll. En dag håller man nog en jätte minnes gudstjänst över dom. Jag vet det. Och jag väntar på denna dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar